Segerns sötma!

Ikväll gjorde jag mig redo för kamp. En maktkamp av dess like, tjurskalle mot tjurskalle.
Efter ca 40 minuter fick jag känna på segerns sötma, lugnet i lägenheten och kvällen blev äntligen kväll!

Det hela handlar så klart om sonens sova, eller inte sova.
Jag har en ny strategi, eftersom vi aldrig suttit bredvid hans spjälsäng så vill jag inte göra det nu heller. Därför så varje gång han steg upp ur sängen la jag tillbaka honom i sängen sa "gonatt, ses imorgon" med ljuv stämma.

Efter cirka trettio minuter insåg han att det inte var lönt, från att ha sprungit ut ur sitt rum så stannade han bredvid sängen. Han bad om en välling och efter den så somnade han nästan på direkten. Så det går bra det här med sängbytet i alla fall, till slut.

Vet att det kan komma bakslag vilken dag som helst, kanske till och med imorgon. Men jag känner mig oövervinnerlig!