onsdag 25 maj 2011

Pysens kommentarer del 12

- Sluta mamma, jag är ingen leksak! ropar en treårig pys som hamnat i underläge mitt i buset.



Antar att vi kanske inte ska se mer Toy Story. Typ byta till en annan film....

Mitt-i-veckan-dagen

Och det känns faktiskt som att det snart är helg.
Vi bestämde oss för att njuta av solen idag, trotsade blåsten och gick en promenad till ankorna. Tur för dom att vi hade lite bröd med oss, dom verkade utsvultna. Pysen tyckte det var superroligt och som avslutning hamnade vi i lekparken. Förutom att kepsen höll på blåsa av i stort sett under hela promenaden så var vi väldigt nöjda båda två.

Den dagen då den röda köpsen flög av och hamnade i vattnet har satt djupa spår i pysen, livrädd att det ska hända igen. Trots att det ibland bara är en liten pust som kommer.

måndag 23 maj 2011

Pysens kommentarer del 11

- Nä, alla kan inte. Man måste lära sig av ett barn. Jag kan visa dig.

Mamma, pappa, bäbis

Har sagt det förr och jag säger det igen. Pysen älskar rollspel!
De här dagarna vi har varit hemma så har vi bytt roller hela tiden. Oftast är han pappa, och då måste man kalla honom för Pappa. Missar man detta och ropar hans namn eller liknande så rättar han en, "du måste kalla mig pappa, Bäbis".

Igår gick han över till tredje personsprat och pratade om sig själv som pappan. "Jag vill ha nya byxor sa pappa". Lät som att han läste ur ett manus och att vi var hans motspelare.

Idag har vi redan hunnit åka båt till havet. Båten består av en stoor kartong som jag tog hem från jobbet. Vänder man på steken så blir det en koja, balkong, källare och till och med en Volvo. Det fysiskt jobbiga hittills var då vi skulle fika mellis på hans balkong. Jag kände mig som en stor elefant när vi satt där inne med varsin bulle och saft!

Pysens kommentarer del 10

- Här har jag byggt åt dig, mamma. sa han och räckte fram sitt lego-bygge.
- Vad är det för något? frågade jag.
- Det är ett handtag!


Så nu har jag ett handtag..!

Vattkopporna har fortfarande inte gett med sig

Nu väntar vi på några stycken på tårna som ska torka ut. Först då är det dags för dagis...

Så vi åker båt, kör Volvo, bakar kladdkaka (med och utan kladd), leker med play-doo lera, målar med vattenfärger, bygger pärlplattor, ritar, bygger lego och rent allmänt leker med lego.

På eftermiddagen brukar vi se en film för att vila upp oss lite till middagen, som ett skönt avbräck.

lördag 21 maj 2011

Det var bättre förr

... och nu ha jag kommit på en sak till som jag inte gillar med dagens animerade "barn"-filmer.

Den musik som var med i min tids teckande barnfilmer var sjungna av karaktärerna och skrivna enbart för filmen, så den passade handlingen som handen i handsken. I dagens animerade däremot så tar dom en befintlig poplåt och lägger till. Har inget som helst att göra i filmen, och sjungs sällan av någon karaktär. Den bara spelas i bakgrunden...

onsdag 18 maj 2011

Thomas Fogdö

Igår bjöd facket in alla medlemmar till en föreläsning med Thomas Fogdö.

Mycket tänkvärt och underhållande.
Han pratade mycket om motgångar och famgångar, hur man kommer över det och hur man når det. Hur mycket "vinnarskalle" man behöver och vad tur har med saken att göra.

Just bara ordet Vinnarskalle, gjorde att han fick rysningar. Finns ingen som har detta, inget man föds med heller. Han menade på det att det är en inställning, vinnarmentalitet. Man älskar sin sport, tränar för att utvecklas, hakar inte upp sig på misstagen utan ger sig vidare direkt. När man är på tävling eller liknande går man ut och har kul.

Det där med turen tror han inte heller så mycket på. Visst det finns en slump och den kan man inte göra något åt. Men pratar man vitt och brett om att man vill/ska göra något så uppfattas det av omvärlden. Kanske är det någon som hör av sig med tips och Vips! hade jag tur som kunde utföra min plan. Eller..?

Hans exempel var när han var sugen på att köra tävlingsbil på bana efter sin ryggskada. Han berättade för alla sina vänner att han ville gärna köra, ifall någon hörde något om det fanns en chans så bad han dom att tänka på han. Efter några år så ringde det en kille som skulle göra ett test med handikappad racerbil och undra om han ville tävla lite. Tur eller otur..? Styrd tur.

Känner bara igen Thomas Fogdö som skidåkaren som hade oflyt vid ett träningsåk, blev lam och som nu far runt och föreläser. Tror jag måste googla lite för han var ju oerhört duktig som aktiv åkare!

Det gäller att sysselsätta sig

För att döda tristessen som sprids när man är sjuk så gäller det att hitta på saker.

Idag började dagen väldigt tidigt, före det att pappan ens skulle upp till jobbet. Tack för barnteven säger jag bara, fixade mig en liten sovmorgon i alla fall.
Efter det var det uppdukad frukost i pysens rum, korv med bröd i en härlig blandning med fil, müsli och annat frukostliknande. Det var mest plastporslin och lego lite här och där. Men väldigt rart då det är tanken som räknas!

Vi har bytt ut hans duplo-lego till vanligt små-lego så nu kan man bygga pyttesmå prylar om man vill. Vi har gjort varsin bil, och lite annat grejs. "Degat" med play-doo lera, läst ut låneböckerna från igår, så klart ätit verklig lunch och mellis. Humöret dalade lite så nu är det filmtajm, Oliver och gänget. Lite lagom spännande!

tisdag 17 maj 2011

Det där om att drömma

För några dagar sedan såg jag en bild i tidningen. Utan att egentligen vilja så har jag som tänkt lite på det där, fram och tillbaka. Hur det en gång varit och hur det nu är. Vilka val vi gjort, och hur vägen lett oss dit vi står idag.

Hur ser det ut bakom fasaden, är det lika lyckligt som jag hoppas att den är, just för hennes skull...

Men inatt tog jag mig visst ett besök dit. Bara för att checka läget, liksom... Oj, vilken knasig familj jag möttes av. Visserligen var inte alla hemma, men fick då ingen klarhet i något. I alla fall inte mer än mina egna fördomar. Längesen jag drömde så verkligt och att jag faktiskt minns vad jag drömde om.

Pysens kommentarer del 9

Imorse låg vi och myste i sängen när han tittade på mig och med bestämd röst sa:
- Jag vill ha välling, NU!
- Men jag vill ha frukostbricka på säng med te och mackor, svarade jag.
- Nähe, det går ju inte, skrattade han fram.


Tänk när den dagen kommer... Längtar!

måndag 16 maj 2011

Pysens kommentarer del 8

- Mamma, är Z frisk nu? undrade pysen igår.
- Ja, det tro jag. Vad tänkte du på då?
- Jag har ju tagit över hans prickar.

Igår var en sämmerdag.

Fick sovmorgon igår, hur skönt som helst.

Blev kanske lite tuff väckning eller vet inte vad ja ska skylla på men att det blev en sämmerdag är vi alla överens om. Ont i kroppen efter tigerrutschkanan på Leos, hade supersnabba braller visade sig så jag lättade och drämde ner svanskotan. Det känns än.
Efter lunchen drog jag och tvättade bilen, skulle rensa tankarna men det hjälpte föga. Fanns bara högtryckstvätt vilket jag absolut inte gillar, så det blev väl en mer katt-tvätt. Idag regnar det i och för sig så det spelade mindre roll idag i alla fall.

Klockan hade blivit mot 13 innan jag var klar med bilen, och sen fortsatte som motgångarna. Inte så stora men ändå...

Igårkväll såg jag filmen på fyran, PS. I love you. Såg att det skulle vara en barnfilm men oj så ledsam den var. Hade en klump i magen från start till mål och där i mitten kom till och med tårarna en sväng, igen och igen... Brukar aldrig vara känslig annars men för tre år sedan när pysen kom till världen så hände något i psyket, nu fäller jag lätt en tår till vilken film som helst! Men just igår var det extremt.

Pysens prickar.

Pysen har gått och blivit prickig.
Den första kom i ljumsken, typ i onsdags. I torsdagseftermiddag var den vätskefylld men trodde det var något slags skavsår av tajta kalsonger.

I fredags då det kommit fyra till under natten, på helt utspridda ställen, bad jag min sjuksköterskevän att titta på honom. Sedan dess har det bara blivit fler och fler, vissa är fortfarande bara röda prickar. Andra är vätskefyllda, så ja, det är nog vattkoppor.

Humöret är på topp, febern har inte dykt upp än.

Skönt i alla fall att få det bortgjort.

onsdag 11 maj 2011

Det nervösa dygnet...

Igårkväll for jag och en kompis ut och skulle springa. Hennes hund följde med, och när vi kommit ner på ängarna så släppte hon lös den. Jippi tänkte den och sprang sådär lagomt framför oss. Efter ett tag var han lite väl långt fram men kom tillbaka då vi ropade. Men sedan stack han. Långt ifrån oss och när han var liten som en prick dök han in i skogen. Sedan såg vi inte han något mer på den kvällen...

Vi sprang runt och letade, ropade efter honom på åkern. Tillslut blev hela familjen inkallad och vi delade upp oss. Jag körde fram mot Brännland och en sväng mot Hissjö, några hade cyklar och körde lite runt i kring i skogen, några andra hade bilar och körde skogvägarna.

Det vi inte visste var att igårkväll var det några karlar på skjutbanan som uppmärksammade en lösspringande hund. Han ville inte bli fångad men var ändå nyfiken. Dom lät han bara vara tillslut.

Idag när dom kom dit låg han där på en bana, dom fångade honom och låste in honom i nåt hus/skjul. Ringde sedan polisen som ringde vidare till min kompis.

Sagan fick ett lyckligt slut!

måndag 9 maj 2011

Partykväll!

I lördags var det tjejparty, pysen sov hos sin mormor och morfar. Sambon var borta och jobbade hela dagen och på kvällen var det fiske som stod på schemat. Så ja o brudarna drog ut. Härligt med sommarväder men tyvärr ingen värme på kvällen... Lite för tidigt för det. Men det är så nära, så nära!

Längtar till man kan sitta på en uteservering, en kall i handen och bara få vara ledig. Typ på en tisdag!

fredag 6 maj 2011

En go och glaa tröttis!

Ikväll hade jag en pys som var supertrött redan vid middagen, men som hade piggnat till lagomt till läggdags. Typiskt. Efter sagan försökte han verkligen sova, tills det inte gick längre. Det började komma idéer såsom "Mamma, ja är törstig", "måste gå på toa", "jag vill säga dig en sak".

Men när han för sjuttioelfte gången klev upp svalde jag orden, satte på ett leende och skulle just säga att han skulle gå tillbaka till sängen, när han kommer ut och pussas i luften mot mig! Så det blev puss, skratt och bus innan John Blund slutligen vann striden.

tisdag 3 maj 2011

Treårskontroll på BVC

Idag var vi inbokade på den obligatoriska treårskontrollen. Vi har samma gamla vanliga tant som vi fick då vi flyttade hit. Gillar henne och hon må va gammal i gemet men med sunda idéer!

Pysen är nu 95cm lång och väger 14,7kg, helt normalt.
Hon hade lagt ut tolv bilder på ett bord och frågade pysen om olika saker så han fick möjlighet att tänka själv och peka på den bild han tyckte stämde bäst in på hennes fråga.
Men det måste ha varit något i luften där inne för utanför pratade han mycket och högt, där inne var dt så lågt att vissa ord hördes knappt. Vi fick be honom att prata lite högre och då viskade han fram sina svar...!

När allt var klart och vi gick ut för att klä på oss, då kom rösten tillbaka.


Nästa kontroll är nu fyra år och då kommer synen och hörseln att gås igenom.

Passande va?!







Pysen fick en sen 3års present! Supernöjd blev han, så medan vällingen slank ner så hann vi se början. Imorgon antar jag att det blir fortsättningen som visas...

Pysens kommentarer del 7

Scenario-beskrivning.
Familjen övernattar i Sävarfamiljens källare, sävarbarnen vaknar tidigare än pysen och börjar busa på övervåningen. Pysen slår upp sina blå, klarvaken och försöker väcka sina trötta föräldrar.
Jag ber honom ligga ner i en minut innan vi går upp.

-Men mamma, dom skrattar ju!

Valborg!

Valborg detta år firades med vännerna i grannbyn. Vi har ätit gott, skrattat och barnen har busat i massor.
Skickar med en bild på årets brasa!