Pysen har fått börja på simskola.
Upplägget är som sådant att första gången fick vi föräldrar följa med in till bassängen för att titta på.
Gång nr två skulle alla föräldrar sitta utanför och barnen gå in själv med fröknarna.
Summan av kardemumman ska de lära sig att vara själva med fröknarna, plaska, ha respekt för vattnet men ändå kunna vara i och leka, flyta samt gå på botten.
Pysen har svårt att skiljas från oss, och gå iväg med okända människor så det fick vi kämpa med.
Han ville så gärna vara med på uppvärmningen, som är på land, men vågade inte fullt ut fast vi satt på en bänk bredvid.
Han tordes knappt vara i vattnet om inte jag eller sambon var i vattnet samtidigt, vilket aldrig var på tal.
Tillslut började han lita på en av ledarna, den äldsta som vi såg hade egna barn.
Efter nån gång till så kunde han tillochmed tro sig att gå in själv med de andra barnen.
Ytterligare en gång till, och han fullföljde hela programmet för dagen med uppvärmning och allt!
Nu funkar det hur bra som helst och det syns verkligen vilka framsteg han gjort, att doppa hela ansiktet i vattnet och efteråt endast be om en handduk när vattnet rinner längs kinderna är så stort för oss att det går knappt att beskriva! För lite drygt en månad sedan hade det slutat med gallskrik och panik inför nästa gång det var dags att duscha/bada...
Det gör en stolt i mammahjärtat!
1 kommentar:
förstår att du e jätte stolt han e så duktig storkillen din :)
Skicka en kommentar