Igår ringde dom från dagis bara någon timme efter jag lämnat honom.
Hans lilla näsa hade krockat med en kompis armbåge under uteleken och det tämligen forsade blod!
Pojken helt hysterisk pga blod och rädsla, tror inte att det blir någon doktor av han... Det enda han ville var att jag skulle komma!
Hastade på mig kläderna, och när jag kom dit hade han hunnit lugna sig lite och fröknarna hade fått hjälpa honom att stoppa blödningen. En medtagen prins låg på kökssoffan och såg bedrövad ut men med tapper blick tittade han på mig men ville inte följa med hem. Han ville leka klart inne, med kompisarna sa han. "Ta med Rävis när du kommer nästa gång", sa han.
Våran lilla stor-grabb!
Oj, vad han kommer slå sig i framtiden. Vad mamma-hjärtat kommer att måsta tåla både den ena smällen och den andra... Skulle jag så skulle jag mer än gärna bunta in honom med dunkuddar runt om!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar