... samt ett steg för mammahjärtat att acceptera, hennes lilla pys börjar bli stor pojke nu.
Det var längesen vi skippade det här med blöjan.
Tror det är i ungefär ett halvår som han har skött sina toabesök helt själv på dagis, släpper inte in någon förrän han behöver torkhjälp efter nr 2. Annars klarar han sig helt själv, klättrar upp, torkar sig, spolar, tvättar händerna.
Hemma vill jag gärna kontrollera och hjälpa så inga små olyckor sker, vi har ju den tiden jämfört med dagispersonal. Vi hjälper till med det mesta men i helgen har det hänt något.
Han ropar fortfarande att han är toanödig, på väg mot toan ropar han dessutom att han inte vill ha hjälp. Inte av någon av oss, inte ens pappan! Samma som på dagis, så fixar han allt själv, utan problem. Så ännu ett steg fram i utvecklingen, klart han är ju fyra år snart. Vilket jag blir påmind om varje dag..! Snacka om att vi har en som längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar